Ta undervisningen i källkritik till en ny nivå med ny bok

Sedan internetuppkoppling korades till ”Årets julklapp” 1996 och ”googla” officiellt blev ett nytt svenskt verb 2003 har det hänt mycket inom den digitala utvecklingen. Idag spenderar vi svenskar i snitt flera timmar per dag framför en skärm och nätet har blivit en självklar källa för information.

Lotta Bergseth, Jenny Sköld och Charlotta Granath träffades genom den ideella föreningen Demokratibygget, som genom att stötta skolor och kommuner med bland annat föreläsningar och workshops vill stärka barn och ungas demokratiska kompetenser. Med de gemensamma erfarenheterna som lärare och journalister såg de behovet av en bok med helhetstänk kring digital kompetens och källkritik, vilket resulterade i boken de själva saknat: ”Digital kompetens och källkritik i praktiken”.

För att möta upp de utmaningar som den ökade digitaliseringen för med sig, reviderades läroplanen 2018 med nya förtydliganden gällande digital kompetens och källkritik i skolan. De nya skrivningarna ska bland annat bidra till att stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt.

Genom bland annat konkreta undervisningsexempel från förskoleklass upp till gymnasiet vill författarna få fler lärare att ta undervisningen i källkritik till en ny nivå, något som de menar bör implementeras i den ordinarie undervisningen.

– Även om enskilda kommuner tar ett stort ansvar i dessa frågor, så är det ofta enstaka eldsjälar som driver arbetet framåt. Enskilda lärare kan inte förväntas ta sig an ansvaret för dessa frågor, hela skolan måste vara involverad, säger Charlotta Granath.

I boken ges förslag på hur en MIK-plan (förkortning för medie- och informationskunnighet) kan upprättas för att bygga ett hållbart och långsiktigt arbete med medie- och informationskunnighet, över ämnesgränserna och tillsammans med skolbiblioteket.

Vilken roll spelar bibliotekarien?

– Det var en av de framgångsfaktorer som kom fram i Skolinspektionens granskning från 2017, säger Charlotta Granath, vikten av att skolbibliotekarien fanns med redan vid planeringsstadiet och stöttade eleverna med sin spetskompetens inom området.

Ni menar att ett sätt att tillgodogöra eleverna tillräckliga MIK-kunskaper är att låta dem själva bli innehållsproducenter. Varför är det viktigt?

– Enligt Unescos definition inkluderar MIK-begreppet att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information, men också att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier. Detta har vi lagt stor vikt vid i våra exempel, säger Lotta Bergseth. I boken lyfter vi exempel på positiva effekter av att elever själva blir producenter av information. Vi kan konstatera att den som själv går igenom produktionens alla faser får en större förståelse för de processer som ligger bakom information som någon annan producerat, fortsätter hon.

Vissa, både lärare och elever, kanske tycker att det är läskigt att göra sitt arbete offentligt. Finns det några risker med det och i så fall vad ska man tänka på?

– Den som presenterar sitt arbete i ett offentligt sammanhang måste först tänka igenom hur andra människor kan reagera eller tolka materialet, men också vad det finns för lagar och etiska regler att förhålla sig till, säger Jenny Sköld. De som tränar sig i ett kontrollerat sammanhang kommer med tiden att bli tryggare med att ta plats i offentligheten och få andras ögon på det man producerat. Det är viktigt för demokratin. Det är också viktigt eftersom det idag är så lätt att publicera sådant som lätt kan få spridning i sociala medier. Vi lär barn vilka regler som gäller i trafiken när de cyklar till skolan. På samma sätt måste vi rusta dem med kunskap om ”trafikreglerna” på nätet.

Uttrycket ”källtillit” var nytt för mig. Det används i boken som ett komplement till ”källkritik” och syftar till att kunna identifiera trovärdiga källor för informationshämtning. Måste man inte alltid ta ställning till innehållet, oavsett avsändare?

– Självklart är det viktigt att ha ett källkritiskt förhållningssätt, men för att göra livet i det snabbt föränderliga informationssamhället hanterbart kan det vara bra att snabbt kunna hitta trovärdig information. Ett aktuellt exempel på detta så här mitt uppe i en oförutsägbart virus som corona, där nätet svämmar över av olika rykten och konspirationsteorier. Då är det viktigt att veta att vi kan lita på informationen som kommer från Folkhälsomyndigheten och nyhetsmedierna.

Om ”Digital kompetens och källkritik i praktiken”

Boken vänder sig till skolledare, lärare, bibliotekarier samt skolbibliotekarier och övrig personal inom grundskola, fritidshem och gymnasium, men även till studenter, skolhuvudmän och politiker som vill få insikt i skolans arbete med frågor om digitalisering, källkritik och MIK. Den ska fungera som en inspirationskälla men också som en konkret handbok och uppslagsbok.

Köp Digital kompetens och källkritik i praktiken. Du kan också köpa den via Adlibris och Bokus.