Författaren till Studieteknik - din guide till framgångsrika studier Niklas Ericsson, filosofie doktor och legitimerad gymnasielärare i historia, har de senaste 20 åren undervisat på både gymnasiet och Stockholms universitet, i såväl historia som på kurser i studieteknik. Här svarar han på tre frågor om ämnet.
Hur kommer det sig att en del studenter lyckas med sina studier medan andra inte gör det?
Det finns förstås många olika anledningar till att det kan gå dåligt med studier, men en viktig anledning är att nybörjarstudenterna inte vet hur man "gör", det vill säga att de inte kan några eller i alla fall för få studietekniker. Det är förstås något som man kunde hoppas på att man lär sig i skolan under 12 år, men vi vet att de flesta elever aldrig får någon riktig genomgång av studietekniker. Ibland får de pröva sig fram eller får hjälp av sina föräldrar – om de har tur att ha föräldrar som kan sådant. Ibland håller skolorna föreläsningar om studietekniker, men om det inte arbetas in i den ordinarie undervisningen så blir det sällan bra – det blir en teoretisk föreläsning bara som snabbt glöms bort. Studietekniker är något man måste öva praktiskt på. Det är inte särskilt svårt men man bör få pröva på de enskilda studieteknikerna en handfull gånger var – då brukar de sitta. Därför finns det också ett övningsmaterial till Studieteknik, som man kan arbeta med på egen hand eftersom det finns facit till övningarna.
Vilken nytta har man av att använda studietekniker?
Om du lär dig många olika studietekniker och dessutom när du ska använda dig av den ena eller andra studietekniken, så kommer du både att spara tid och lära dig mer. Studietekniker handlar om att lära sig så effektivt som möjligt, men olika studietekniker är bra i olika sammanhang. Alla kan bli bättre på studietekniker även om man klarat gymnasiet med massor av A i betyg. Man kan lära sig fler och man kan lära sig att utnyttja dem till fullo.
Har du någon egen favoritstudieteknik?
Eftersom jag i de flesta fall numera fördjupar mig i områden som jag redan behärskar, som historia, pedagogik och vetenskap, behöver jag ofta inte använda alla studietekniker, så som sammanfattningar och tankemodeller. Jag brukar stryka under i mina böcker och föra en dialog med författaren - och sedan integrera denna nya kunskap med den kunskap jag redan har. Men när jag ska undervisa brukar jag nästan alltid använda mig av tankemodeller, eftersom de kräver att man verkligen förstår det material som man ska lära sig. Med hjälp av dem brukar jag också inse vad jag måste läsa på mer om, för att kunna undervisa om just det.
