Hur lär vi oss – egentligen?
LEDARE
Hur lär vi oss egentligen – och vad betyder det för undervisningen i dagens klassrum? I takt med att kognitionsvetenskapen får allt större genomslag omprövas gamla idéer om lärande. Men forskningen är bara en del av helheten. God undervisning uppstår först när evidens möter erfarenhet, relationer och pedagogisk fingertoppskänsla.
Under lång tid har lärarutbildning och skoldebatt präglats av teorier från tänkare som Vygotskij, Bruner, Skinner och Dewey, liksom idéer om olika intelligenser och lärandestilar. Dessa perspektiv har haft stort inflytande, men de har inte alltid gett lärare tydliga verktyg för att förstå hur lärande faktiskt går till eller hur undervisningen bäst bör utformas.
Det konstruktivistiska synsättet – att elever lär tillsammans och att läraren främst ska stödja processer som pågår mellan eleverna – har under lång tid varit starkt närvarande.
Parallellt har ett annat perspektiv vuxit sig allt mer betydelsefullt: ett kognitionsvetenskapligt förhållningssätt som utgår från hur hjärnan bearbetar, skapar och befäster kunskap.
I centrum står relationen mellan arbetsminne och långtidsminne. När informationsmängden är hanterbar och undervisningen bygger på strategier för att föra över relevanta delar till långtidsminnet, stärks elevernas möjligheter att skapa varaktig kunskap.
Kunskap som i sin tur blir byggstenar för djupare förståelse och förmågan att använda det lärda i nya och mer komplexa sammanhang. Det är detta forskningsfält som internationellt allt oftare benämns The science of learning, och som nu tydligt påverkar utformningen av nya läro- och kursplaner.
För många lärare är dessa insikter välbekanta, men värdet av att kunna sätta ord på de kognitiva processerna ska inte underskattas. En ökad förståelse för varför undervisningsprinciper fungerar – eller ibland inte gör det – stärker både planering och genomförande.
Samtidigt är klassrummet ett komplext universum där kognitionsvetenskapen bara utgör en del av helheten. Professionella relationer, tillit, ämnesdjup, bedömning och ett hållbart bedömningsklimat är lika avgörande för att undervisningen ska lyckas.
God undervisning kräver ett samspel mellan vetenskaplig grund och pedagogisk fingertoppskänsla.
Det är just i detta klassrummets universum vi verkar med vår utgivning inom Undervisning & Lärande. För att stödja lärares arbete vill vi lyfta fram forskningsförankrade perspektiv som är möjliga att omsätta i praktiken.
Därför rekommenderar vi exempelvis Zach Groshells Visa, berätta, förklara – kraften i strukturerad undervisning, och fördjupning inom bedömning genom Bedömarkompetens – Prov, bedömning och betyg i skolan.
Till våren stärker vi utgivningen ytterligare med två titlar som tar sig an centrala frågor i dagens skola: konflikthantering, studiero och professionella relationer, samt undervisning och lärande med digitala resurser – en fråga som ofta kokar ned till valet mellan skärm och pärm.
Tillsammans utgör dessa böcker en liten men kraftfull utgivning som vi hoppas ska ge konkreta verktyg och stärka undervisningen i praktiken.
Vår övertygelse är tydlig: skolan behöver kunskap som vilar på vetenskaplig grund och leder till verklig skillnad i klassrummet.
