”Skolan är en fantastisk plats för att göra skillnad”
För Charlotta Turegård Granath är demokratiuppdraget i skolan centralt. Den prisbelönta SO-läraren, som har lång erfarenhet både från klassrummet och som lärarutbildare, är nu aktuell som en av författarna till den nya SO-serien OM. Med serien vill hon bidra till ett läromedel som gör undervisningen mer flexibel och ger lärare större frihet att anpassa innehållet efter vad som fungerar i klassrummet.
Det är inte bara utmärkelsen Årets historielärare som sticker ut i Charlotta Turegård Granaths CV. Med många år som SO-lärare och lärarutbildare bakom sig skriver hon läromedel och utbildningsmaterial, är engagerad i Svenska Lottakåren och har lett flera skolutvecklingsprojekt.
– Jag har ett starkt samhällsengagemang och ett stort intresse för demokratifrågor och elevers utveckling. Skolan är en fantastisk plats för att bidra och göra skillnad i de här frågorna, säger hon.
Utöver arbetet med läromedel för Sanoma har hon också tagit fram utbildningsmaterial för både myndigheter och näringsliv.
Dessutom har hon den något ovanliga rollen som demokratimentor.
– På min skola är jag förstelärare i demokrati. Tillsammans med ett mindre nätverk av lärare och skolledare från olika delar av landet arbetar vi för att stärka skolans roll i demokratin och det demokratiska uppdraget. Vi medverkar i olika forum och genomför fortbildningsinsatser, inte minst under valår. Inför tidigare val har vi lett digitala utbildningsträffar med erfarenhetsutbyten – allt för att stötta skolor i det här viktiga uppdraget.
Nu är du aktuell som medförfattare till SO-serien OM. Vad särskiljer OM från andra läromedelsserier inom samma ämne?
-Det här är något helt nytt! Jag tycker att det här konceptet är riktigt bra. Det är flexibelt och låter mig som lärare vara den som avgör vilket läromedel – och hur mycket av det – som jag verkligen behöver för undervisningen.
Av tradition har läromedel i SO-ämnen varit otroligt matnyttiga och tunga med många sidor, ord som inte förklaras och det är inte jämnvikt mellan olika teman. Samma bok följer med eleverna genom högstadiet. Som lärare vill jag egentligen vara mer kreativ utifrån läromedlet, men före jag började arbeta med OM-serien ifrågasatte jag egentligen inte läromedlens upplägg, det var så det var. Men nu vill jag ha OM-serien och detta koncept.
Alla delar i en lärobok brukar, enligt min uppfattning, inte heller hålla den kvalitet som jag efterfrågar eller ger de upplägg på undervisningsexempel som jag vill ha. Det måste kunna gå att anpassa ett innehåll för olika elevgrupper. Detta har gjort att jag under årens gång arbetat fram mycket material vid sidan av läroboken, för att komplettera undervisningen och det innehåll som den stora, tunga boken lyfter.
Det här materialet, OM-serien, är spot on! Om jag behöver ha en bok om demografi kan jag köpa in just den delen. Läroböcker är superviktigt, men det är också en stor kostnad för skolor. Det här läromedlet är roligt, inspirerande, prisvärt och jag väljer vilka delar jag vill ha. Kostnaden blir därför rimlig. Jag behöver inte köpa allt om allt, jag blir mer engagerad i köpet och kan välja exakt det jag behöver.
Vad krävs av ett SO-läromedel i en tid av desinformation och snabba nyhetsflöden?
-Att förlag inte jäktar fram något läromedel utan att vi låter lärare och verksamma vara delaktiga i framtagningsprocessen. Böcker för skolan bör inte skapas av AI. Det måste få vara mänskligt. De exempel vi lyfter i böckerna är beprövade och vi som är författare till OM-serien har lång erfarenhet och arbetar i olika skolor. Det finns en rädsla hos mig att böcker tas fram för fort, med hjälp av eller helt och hållet av AI.
För oss författare var det viktigt att lära eleverna söka information och ge dem uppgifter och exempel som kräver att de undersöker ett diagram eller karta för att få fram information samt dra slutsatser. När eleverna får fakta och information kan de dra slutsatser om varför det ser ut som det gör på olika platser i världen avseende natur, demografi eller ekonomi. Vi ger inte endast facit utan verktyg för eleverna att vara kritiska. Detta tror jag är avgörande i en tid av snabba nyhetsflöden och desinformation. Att utbilda medvetna, kritiska elever som är redo att dra slutsatser och ta ställning. En viktig tanke vi har med oss när vi skriver är att låta eleverna diskutera, fundera och sätta samman information.
Hur undervisar man på bästa sätt eleverna i demokrati under ett valår?
Det viktigaste tipset är att göra undervisningen levande och verklighetsnära samt att genomföra skolval. Då får eleverna öva på och genomföra en praktisk demokratisk handling.
Sedan är det viktigt att fler ämnen kopplar sina ämnen till olika politiska frågor, det behöver inte enbart vara samhällskunskapen som bär demokratiuppdraget eller all undervisning om valet. Använd bibliotekets resurser, möt politiker, besök valstugor där eleverna har förberett frågor till samtliga partier, lär om ideologier och ta reda på vilka frågor som olika partier driver. Ordna egna debatter i klassen där eleverna representerar olika partier och ska driva just detta partis frågor. Det viktiga är att lyfta olika perspektiv och att partiernas olika åsikter och lösningar blir tydliga.
TIPS! Vill du se Charlotta föreläsa? I september är hon på plats på SO-dagarna och pratar om sin historieundervisning, ett område där hon tilldelats utmärkelsen Årets historielärare.
Vårt nyhetsbrev
I vårt nyhetsbrev får du tips, erbjudanden och nyheter utifrån dina intresseområden direkt i din mejlkorg.