"Jag fick nästan en religiös upplevelse av grammatiken"
En fascination för grammatik, en doktorandtjänst och ett nytt engelskläromedel för gymnasiet. För Deni Beslagic har nyfikenheten på språk öppnat många dörrar. Här berättar han om varför grammatik fortfarande spelar roll och varför han tror på glosor i språkundervisningen.
Deni Beslagic beskriver sig själv som en språklärare som sällan tackar nej till nya utmaningar. Det har lett till både forskning, internationella projekt och arbetet med det nya engelskläromedlet Companion.
- För några år sedan fick jag möjlighet att gå en forskarskola för lärare, vilket ledde till en licentiatexamen i språkdidaktik 2024. I dag är jag på nytt doktorand vid Stockholms universitet på halvtid. Därutöver är jag koordinator för diverse projekt och har även kvar viss undervisning på ett gymnasium i Stockholm. Splittrat, men jätteroligt.
Du har ett stort intresse för grammatik, berätta!
- Ja, ”tyvärr” utvecklade jag ett sådant intresse när jag själv gick gymnasiet och läste språk med många böjningsformer och strukturer. Ju mer grammatiska förklaringar det kom desto lättare upplevde jag att det var att lära sig något konkret. Och så fick jag nästintill en religiös upplevelse när jag kunde dra slutsatser om hur fenomen hänger ihop mellan språk, till exempel genom att jämföra hur tyska, ryska och latin använder sig av kasus. Sådana upptäckter i skolåldern bidrog åtminstone hos mig till en känsla av motivation inför vidare språkstudier. Och det betalade sig bra när jag väl var student på universitetet. Där kändes grammatikkurserna ibland som att gå på bio och se en remake på en film man redan var ganska bekant med.
- Jag är rätt övertygad om att det finns en hel del elever i skolan som delar mina upplevelser av att gilla språkstudier är kul när det känns konkret. Och då har jag väl försökt att använda grammatik i undervisning och därigenom erbjuda åtminstone de elever som vill det en känsla av något relativt tydligt och bemästringsbart. Tro det eller ej, men det finns elever som uttryckligen har tackat för att vi har arbetat med grammatik. Jag kommer aldrig glömma en elev som i tvåan på gymnasiet besökte mig på högstadiet och sa: ”jag kan INGENTING på tyska, men får ändå C i min kurs, och det är bara för att vi gick igenom så mycket grammatik med dig i högstadiet!”. Visst överdrev han lite, men det ligger nog ändå något i hans upplevelse och jag kunde definitivt relatera till det.
Vad har du för tips till en lärare som vill undervisa i grammatik på ett effektivt och inspirerande sätt?
-Precis som med allt annat lärarskap, måste man ha klart för sig själv vad man vill åstadkomma med att ta in ett ämnesinnehåll och så får man försöka packa in det på det sätt man tror blir relevant för den aktuella undervisningsgruppen. För att göras relevant tror jag mycket handlar om att först skapa en konceptuell förståelse för enstaka grammatiska fenomen.
Ge eleverna tillgång till avancerade termer. Visa gärna något kort på Youtube som introducerar dessa termer. Visa också hur fenomenen hänger ihop i ett system med andra ”svåra saker”, till exempel flera olika verbformer parallellt eller olika konstruktioner med ett eller flera kasus. Rita gärna bilder/symboler och använd metaforer för att förklara funktioner. Arbeta gärna med ”minimal pairs” där två former står i kontrast till varandra.
Det är ofta lättare att visa vad x är om man samtidigt kan visa vad y inte är i samma kontext. Ge sedan hederliga gamla övningsstenciler med massa övningsrader. Min upplevelse är att eleverna älskar sådant när de väl har kommit igång. Om man sedan går igenom svaren i helgrupp kan man låta många elever få läsa en rad var och kanske säga något kort där de annars kanske aldrig hade pratat frivilligt. Prata å andra sidan inte allt för mycket själv vid genomgångar. Låt istället videos från nätet, talande exempel samt Powerpoints med tydliga uppställningar, användning av färger/typsnitt samt många animationer göra jobbet.
Du tycker också att regelrätta glosor bör vara en självklar del i språkundervisningen, varför är det viktigt?
- Ja, jag tycker faktiskt det och jag är egentligen lite trött på att vi ens ska behöva motivera svaret på den frågan. Om det inte känns intuitivt nog får vi väl hänvisa tillbaka till minnena av när vi själva var elever på den gamla goda tiden när vi hade glosförhör varje vecka. Är det någon som tror att det var av ondo och att det stjälpte oss i vår språkutveckling? Sedan kan vi också hänvisa till faktiska forskningsrapporter som visar att svenskar exempelvis överskattar omfånget på sitt ordförråd på engelska, framförallt när det gäller mer specialiserade register. Sorry ungdomar, men ni måste helt enkelt lära er fler ord för att inte skämma ut er när ni kommer ut i riktiga livet.
Nu är du aktuell med läromedlet Companion, vilka delar av serien är det du jobbat med?
- För textboken har jag främst skrivit de fem grammar units som kommer efter varje kapitel samt den fristående grammatikreferensdelen som finns längst bak i boken. I skrivande stund håller vi precis på att göra färdigt lärarhandledningen där jag har skrivit en hel del övningar och uppgifter som lärare ska kunna ladda ned, skriva ut och använda i klassrummet. Men självklart har jag även tyckt till och petat en del kring övrigt innehåll utifrån mitt perspektiv som praktiserande lärare på golvet. Jag vill att läromedel ska vara så lättanvänt och meningsfullt som möjligt. Stackars förläggarna som har fått så många kommentarer från mig kring detta, haha.
Vad är det som gör Companion till ett unikt läromedel?
- Uppenbarligen är ju just grammatikgreppet i sig ett nytt upplägg som jag inte har sett i något annat läromedel i Sverige. Men det är framförallt valet av ämnen, nivån på texterna och medförfattaren Philips unika journalistiska ”röst” som jag tycker ger Companion en känsla av autenticitet och relevans. Nu är jag ju part i målet, men jag tycker personligen att Companion inte är lika tillkonstlad eller barnslig på samma sätt som många läromedel på marknaden tenderar att vara. Dessutom har vi ägnat en hel del omsorg åt när, var och hur uppgifter och aktiviteter för klassrumsundervisningen ska presenteras så att läraren på golvet slipper stå och bli frustrerad. Ibland undrar man som lärare om den som skrivit läromedlet och föreslagit en övning ens vet hur ett typiskt klassrum idag kan se ut. Förhoppningsvis kommer Companion inte att upplevas så.
Slutligen, vad har du för planer härnäst?
- Överleva slutet av läsåret och sedan jobba på ett par artiklar baserade på min klassrumsforskning om hur elever tar sig an grammatik i klassrummet. Och sedan måste jag ju också hjälpa till med material till Companion för nivå 2 som ska komma ut under nästa år!
Vårt nyhetsbrev
I vårt nyhetsbrev får du tips, erbjudanden och nyheter utifrån dina intresseområden direkt i din mejlkorg.