Lektionsupplägget som presenteras nedan hjälper eleverna att se hur viktigt det är att skapa förförståelse för en text innan läsning och hur mycket lättare det sedan blir att läsa texten. Att skaffa sig sådana strategier, liksom strategier för att välja nyckelord är viktiga att ta med sig i vidare studier.
Lektionsupplägget bygger på arbete med läromedlet Upptäck språket - ett läromedel för elever som arbetar mot målen i årskurs nio. Upptäck språket passar för ungdomar såväl på högstadiet som på de olika introduktionsprogrammen. Britt Klintenberg och Annette Pedersen som skrivit Upptäck språket är utbildade svenska som andraspråkslärare och specialpedagoger och har båda mångårig erfarenhet av att arbeta med ungdomar och ämnet svenska som andraspråk. De ser vikten av att arbeta temabaserat med texter som engagerar, och vill även ge eleverna strategier för det egna lärandet - strategier som behöver övas gemensamt.
Här berättar Annette om hur hon i kapitlet Skolarbetet arbetat med att stötta elevers läsning av långa och kanske svåra texter och hur de också efter läsning arbetat med nyckelord för att minnas och kunna återberätta. Detta upplägg svarar bland annat mot följande utdrag ur Centralt innehåll i årskurs 7-9 i ämnet svenska som andraspråk i Lgr 22:
Språkbruk
- Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord.
Läsa och skriva
- Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter …
- Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Berättande texter och sakprosatexter
- … Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.
Så här arbetade vi:
- Vi lyssnade tillsammans på texten ”Läsa långa och svåra texter” s. 96-97 i textboken (ljudfil på Övningsmästaren). Eleverna uppmanades att följa med i sina textböcker och att markera nya ord och ställen som var svåra att förstå.
- Genomgång av texten på sidan 96. Eleverna fick möjlighet att fråga om ord. Det ord som dök upp allra först var ordet strategi (en bra strategi :) för dig som lärare är förstås att vara förberedd på vilka ord och begrepp som kan behöva förklaras i just din undervisningsgrupp). Jag ”highlightade” att man ”inte ska börja läsa texten direkt på första raden.” Ordet förförståelse fick förstås också en förklaring. Och eleverna är sedan tidigare vana vid att vi ofta slår upp ord tillsammans för att jämföra betydelser och för att utnyttja förståelse via modersmålet.
Tips! Om du har tillgång till en dokumentkamera - använd den för att kunna peka på det aktuella ordet. Eller skanna in texten så att du kan visa den på duk via projektor. Det underlättar för eleverna att enkelt kunna hitta det ord ni just pratar om i texten.
- Högläsning av punkterna på sidan 97 - om vad man ska göra innan, under och efter läsning. Genom att låta eleverna turas om att läsa några punkter var, fick jag som lärare lätt syn på vad jag behövde förklara närmare.
- Samtal om elevernas nuvarande lässtrategier. Vi pratade om hur de brukar göra när de har en helt ny text framför sig. De flesta svarade att de börjar i början och att de ibland ger upp om det är för svårt. Några sa också att de inte alltid hinner läsa allt, speciellt om de till exempel har fått flera sidor med text i något ämne.
- Tillämpning av de nya strategierna. Jag berättade att vi nu skulle tillämpa strategierna vi läst om tillsammans på en ny text, en text som kommer ur en dagstidning och som handlar om något de alla säkert har många tankar och åsikter om: läxor. Texten heter ”Stor brist på kunskap om läxor” och finns i Upptäck språket textboken s. 98-100. Man kan förstås med fördel välja någon annan faktatext som eleverna arbetar med i övrig ämnesundervisning.
Tillämpning punkt för punkt. Vi läste upp en punkt i taget och följde uppmaningarna.
- Vi slog alltså upp texten ”Stor brist på kunskap om läxor” och började med att läsa rubriker och underrubriker högt.
- Vi tittade på bilden och läste bildtexten.
- Vi spanade efter tabeller, diagram och faktarutor. Vi upptäckte att det fanns ett diagram med rubriken ”Vad skapar stress i skolan?” på s. 101 men kom fram till att det inte var en del av artikeln även om diagrammet delvis också handlade om läxor.
- Vi hittade inga direkta frågor i slutet av texten.
- Vi läste den första meningen i varje stycke högt. Här fick jag ibland hjälpa eleverna att hitta rätt ställe i texten och även stötta dem i förståelsen av en del ord. Ibland kunde en elev hjälpa till att förklara det nya ordet. Eleverna strök under och antecknade betydelsen av de ord som var nya för just dem i marginalen av texten. Här stannade vi till exempel upp och slog upp ordet forskning i ordböcker på datorn och testade hur orden forska, en forskare, en forskning fungerar i olika meningar. För den här texten var ju just ordet forskning ett avgörande ord för att förstå texten som helhet.
- De två sista punkterna tog vi muntligt och fokuserade på frågan om vad de trodde att texten skulle handla om.
Hur arbetade du och klassen vidare?
För att verkligen se hur mycket det här sättet att angripa en ny text kan bidra med förförståelse lät jag gruppen arbeta med läsförståelsefrågorna i övningsboken s. 142 utan att vi gått vidare till att läsa själva texten, dvs. innan de börjat arbeta med ”under läsning”- punkterna.
Vad tyckte dina elever om att arbeta med texten på det här sättet?
Förvåningen och glädjen var stor när de märkte att de kunde svara rätt på nästan varenda läsförståelsefråga i övningsboken (13 påståenden där eleverna kryssade i vad som stämmer eller inte stämmer med texten).
De påståenden som några var osäkra på kunde de relativt lätt hitta svar på genom att faktiskt gå tillbaka till texten. Att eleverna hade läst underrubriker och varje nytt styckes kärnmening först, underlättade för dem att hitta rätt ställe i texten. Här tog vi upp och pratade om begreppet sökläsning.
-Varför har vi inte fått lära oss det här tidigare? undrade en kille.
Det undrade jag också och tänkte att hans fråga var ett gott betyg till vår bok.
Tips till uppföljning!
I Övningsboken till Upptäck språket finns flera övningar till texten ”Läsa långa och svåra texter” bland annat en övning i att välja rätt nyckelord. I Övningsmästaren som alla kan nå via nätet finns ytterligare en nyckelordsövning.
Vi jobbade förstås vidare med orden i ”Läsa långa och svåra texter” också: ord som avsnitt, stycke, mening, rad, rubrik etc. Detta är ju ord som man lätt kan ta för givet att elever redan är förtrogna med. Vad är till exempel skillnaden mellan en rad och en mening? Vad menas med ett stycke? Vi gjorde alltså övningarna ”Substantiv i fyra former” och ”Substantiv i rätt form” i Upptäck språket övningsboken s.138-139 och pratade då ganska mycket om ordens betydelse också. Det finns också en övning i Övningsmästaren med dessa ord, där det gäller att välja både rätt ord och rätt form på ordet.
Jag tror att det är viktigt att ganska snart igen pröva och låta eleverna använda dessa nya strategier tillsammans på fler texter. Jag kommer också att informera de kollegor som har mina elever i andra ämnen så att de också passar på att uppmärksamma och påminna eleverna om lässtrategierna när de arbetar med nya texter.
Både min författarkollega Britt Klintenberg och jag, Annette Pedersen, hoppas att många elever och lärare kan få glädje av det här lektionstipset.
Här kan du ladda ner uppslagen som pdf! (PDF-dokument, 309 kB)
Upptäck språket!
