”Våga prova! Det värsta som kan hända är att det inte händer någonting.”

Thomas Aidehag var tidigare lärare i matematik och fysik i högstadiet och gymnasiet och är numera förlagsredaktör i matematik och naturvetenskap på Sanoma Utbildning. Under våren arrangeras programmeringskvällar för lärare som vill komma igång med eller utvecklas i sin programmeringsundervisning, som Thomas håller i. Kvällarna är en uppföljning på förra vårens välbesökta programmeringskvällar, som fick ett mycket gott mottagande.

Stor variation på kunskapsnivåer

Sedan läsåret 2018-2019 gäller de nya skrivningarna i läroplanen som omfattar digital kompetens och programmering i grundskolan och gymnasiet, framför allt i ämnena matematik och teknik. Men enligt Skolinspektionens rapport från i höstas är variationen mellan skolorna fortsatt stor gällande implementeringen. Som en av orsakerna när användningen är mindre anges otillräcklig kunskap bland lärarna.

Vad är din uppfattning om kunskaperna i ämnet, hos dem som ska lära ut det?

– Väldigt blandat. När det introducerades i ämnesplanerna så var det många mattelärare som inte hade förkunskaper i ämnet och det fanns ett enormt fortbildningsbehov där ute. De programmeringskvällar vi hade förra året togs emot bra, vilket jag tror beror på att vi ganska snabbt och konkret illustrerar några exempel för att man ska kunna komma igång enkelt. Det är en workshop på ca två timmar, så det är ingen grundläggande ingång till programmering vi talar om. Men många lärare sa efteråt att det varit mer givande än andra, mer omfattande, kurser som de gått på, vilket är roligt.

programmering läromedel.jpg
Thomas Aidehag förlagsredaktör, matematik och naturvetenskap

Närma sig programmering

Thomas är övertygad om att kännedom om programmering är en viktig kunskap för eleverna att ha med sig, men har inte alltid sett det som en självklarhet att få lära sig i grundskolan.

– Det är inte Skolverkets ambition att vare sig lärare eller elever ska bli experter på programmering, utan att de ska ha kommit i kontakt med det. I gymnasiet är det formulerat på så sätt att de ska se hur programmering kan användas, t.ex. för problemlösning eller databehandling.

– En bra ingång för eleven kan vara att börja med s.k. blockprogrammering, vilket är det man oftast jobbar med om man introducerar programmering tidigt i grundskolan, tex med hjälp av Scratch. Jag tänker att det kanske kunde vara bra att använda sig av block högre upp i åldrarna, säger Thomas. Det blir en flirt med spelvärlden, vilket kan locka en annan typ av elever.

Hur ser du på att programmering ingår i ämnet matematik.

– Att det skulle tillhöra ämnet matematik var inte självklart, men datalogiskt tänkande har många beröringspunkter med matematik. Nu är det inlagt i matematikämnet och då får man se det som en del i det matematiska tänkandet, menar Thomas. Programmering är ju fördelat på matematik och teknik. I teknik handlar det kanske mer om styrsystem medan det i matten ska användas för att utvecklas i matematik. Man måste inte nödvändigtvis vara duktig i matematik för att vara en bra programmerare, men genom programmering kan man få en bredare förståelse för matematiska begrepp som t.ex. vad en ekvation är, eller en talföljd. Eller variabler! I matematikundervisningen fokuserar man annars lätt på metoderna för att lösa uppgifter och missar förståelsen för dem.

Har du något tips för hur man som lärare kan närma sig ämnet, om man känner att man saknar tillräckliga förkunskaper men inte har möjlighet att komma på programmeringskvällarna?

– Våga prova! Det är nästan det bästa sättet att lära sig. Var inte så rädd för att göra fel. Det värsta som kan hända är att det inte händer någonting, skrattar Thomas. Även skickliga programmerare testar sig fram. Titta på vad/hur andra har gjort. Under våra workshops utgår vi från läromedlet Räkna med kod, vilket är en bra ingång. Vi jobbar i Repel, som är en bra webbtjänst och det går snabbt att komma igång med att skriva och testköra ett program. Det är webbaserat så du behöver inte ens installera något på din egen dator.

Slutligen, vad kan man vänta sig om man anmäler sig till en programmeringskväll?

– I fjol riktades kvällarna till dem som inte har någon erfarenhet alls eller hunnit testat lite grann. Vi kommer att börja med basen i år igen, så det går bra att komma som nybörjare. Men vi kommer ganska snabbt att börja konstruera exempel. De som varit med innan eller som kommit lite längre ska också känna att de får med sig något, menar Thomas och tillägger;

– Jo, och ta gärna med dig en dator. Det går bra att bara observera men du kommer längre om du testar själv.

Anmäl mig till programmeringskväll i Stockholm!

Anmäl mig till programmeringskväll i Malmö!

Räkna-med-kod-580x255.png

Mer nyfiken? Titta i ett blädderprov av Räkna med kod!